Lätt till gråt!
Känns som jag haft en kudde i nyllet konstant den senaste tiden.
Piggnar liksom aldrig till. Trött när jag vaknar och värst är det när jag kommer hem från jobbet, vill helst inte göra nåt.
Visst jag har lagt mig senare än vad jag brukar för att kidsen firar sommarlov som aldrig förr, de är med kompisar, badar och njuter av livet. Så som de ska vara och de är väldigt kul att se, man minns ju dom somrarna själv när man va liten och de blir fint för dom att se tillbaka på.
Men om jag då vill va uppe nån timma själv efter dom lagt sig så blir det sent, så jag får nog sluta med den idèen, att va vaken efter dom å gå å lägga mig samtidigt istället. Jag är ju van med att va uppe tidigt, pigg och allert. Nu har jag börjat ställa larm och oftast slutar de med att jag stängt av de i sömmen, herregud!
Jag tycker de mesta är lite jobbigt men jag gör sakerna ändå, för jag har väldigt svårt att se att ligga å bara vila ska göra saker bättre. Personligen tror jag man mår sämre av de. Har även haft svårt att känna mig nöjd, lätt till gråt ja jag vet inte men mannen är iaf förvarnad att nu du, snart kan du nog börja förbereda dig på att en klimakteriekärring flyttar in inom kort.
Nu när jag verkligen bara spekulerar vad det kan bero på så hoppas jag nästan att de är det, för då har man ett svar, en anledning, de finns hjälp att få. Vad annars liksom?! Kan inte komma på nåt annat än lite mindre sömn den senaste tiden.
Tills vidare så knatar jag på, lägger mig i tid så får jag se vad som händer.
Jag har också en massa konstiga symptom och har haft ett tag nu. Vaknar alltid typ vid 4 på morgnarna och kan sen inte somna om förrän precis innan jag ska upp. Oro i kroppen, ont i kroppen på ställen som man inte haft innan. Helt plötsligt funkar inte träningen som vanligt heller och jag orkar inte som jag brukar. Dimmig i hjärnan och får inte riktigt fram vad jag vill säga, glömmer ord. Även andra jobbiga kvinnobesvär som inte vill försvinna. När jag tagit upp det med sjukvården och att jag tror att jag är i förklimakteriet så är den enda frågan tillbaka ifall jag har värmevallningar och om mensen slutat. När jag då svarat att det inte är så så dissar de mig. Men jag har läst på på annat håll och allt pekar åt det hållet. Men sjukvården har verkligen ingen koll om man inte träffar rätt människa.
Stor kram till dej Sandra! Vi får kämpa på!