Inga galna upptåg

Precis som varje år!

Om de är en dag på året jag vill ska vara precis som alltid så är det julafton. 

Inga galna upptåg eller nymodigheter. De är en dag som är bra precis som den är. 

Samma maträtter. Sillsalladen är helt klart min favorit och den måste göras som farfar alltid gjort den, jag litar inte på att nån annan fixar de så den står jag för. 

Samma hålltider. Släkten dyker upp strax innan 13.00, då ska de ätas direkt för annars hungrar man ihjäl! Den plågsamma väntan för barnen kommer sen då de ska väntas på Kalle och paket. I år fick jag iaf Mio att titta på dessa gamla klassiker och ja jag gillar faktiskt Kalle, vill inte missa de. 

När vi kastat oss över paketen är vi redo för fika och stora mängder kaffe. Nu börjar klockan närma sig 18.00 och de är dags för släkten att tacka för sig. 

Nu har man en timme på sig att plocka undan och varva ner för att sen sjunka ner i soffan och njuta av Karl Bertil medans barnen underhålls av sina klappar. Därefter blir jag vemodig, nu är aftonen förbi. Ett helt år ska gå innan vi gör exakt samma sak igen. 

Andreas och barnen påminner mig om att vi har två jular kvar, en hos hans föräldrar och en hos min mamma, de ska bli himla trevligt. 

Sen några år tillbaka har vi åkt iväg en sväng så man får känna att man har semester på riktigt, blir även som en klapp till barnen. I år blir det Stockholm. Nu väntas två nätter på hotell och en natt hos mamma men de finns bara en julafton och den blev vit, mysig, trevlig, god och precis som vanligt.