Låt mig vara lite osvensk

Ursäkta mig, nu ska jag va lite osvensk å säga att, jäklar va stolt jag är! Över mig själv!

 

Nu har målarkursen börjat och första gången är nu avklarad. Vi skulle börja med en liten presentation av oss själva, bara där får man ju ont i magen. Åtta vilt främmande människor runt ett bord, jag kände verkligen ingen förutom läraren. 

Vi lärde känna varandra när våra barn gick i samma klass, urtrevlig tjej. Hade jag inte känt kursledaren så hade jag nog inte anmält mig men de gjorde att de kändes lite lättare. 

Vi alla va så himla olika, olika yrken, kön och åldrar, spännande att sitta så här med en blandad kompott, jag är ju så van att vara själv när jag jobbar. 

Började lite lätt med att jobba i par, vi valde tre färger att använda oss av för att sen måla på samma papper som vi sedan vände runt. Allt för att de inte skulle finnas nån plan i målandet, abstrakt utan nåt specifikt mål. Tyckte nog de va lite svårt att inte försöka måla nåt, bara använda mig av former. 

Nu har det bara varit en gång men känner redan nu att det bästa med detta är att jag gör något helt för mig själv. Jag behövde det här! Resterande familj har sina träningar och sina intressen. Mitt intresse är ju jobbet. De här gav mig en jäkla massa energi, energi som jag inte haft på länge. De kommer säkerligen ge mig massa nya ideer och inspiration till fler saker längre fram och jag kommer lära känna (iaf lite) helt nya människor. 

Två veckor till nästa träff, längtar.