Född som en fiolsträng

Min mamma bukar säga att jag va som en fiolsträng som liten, alltid spänd. Hon brukade massera mig på kvällarna efter skolan för att få mig slappna av. Men jag tror helt ärligt att jag bara är född sån. Har alltid känt mig spänd, orolig och ängslig. Alltid axlarna upp till öronen. 

Både i skola å hemma har de ju såklart både varit väldigt bra å jäkligt trist emellan varven men alltid övervägande bra. Sen är de väl bara såna vi är, de dåliga ligger liksom kvar i oss på ett annat sätt. Vilket har gjort att man inte alltid tagit de vettigaste besluten. Samtidigt har jag ju lärt mig sjukt jäkla mycket av de, tog bara onödigt lång tid.

 

I höst blir det tre år sen min pappa gick bort i cancer. De är som man alltid har hört, hela jävla livet fallerar! Kan inte beskriva de på annat sätt. Jag kommer ALDRIG komma över de men man får lära sig att leva med de. Och hur tusan gör man de då tänkte ja. Jag ändrade på massor i mitt liv, inte direkt men efter några kriser så gick de liksom inte längre.

Jag ändrade på massor. 

Jag läste/läser mängder av böcker, skriver tacksamhetslistor och dagbok, mediterar och yogar. De är iaf lite av de nya. Nu har jag mediterat VARJE dag i ca två år, ibland 5 min ibland 30. Med två barn får man nöja sig med fem vissa dagar. Men de är nog fasen den bästa medicinen för allt. På riktigt! Nu ränner ju inte jag runt och är expert på området , vet ju bara vad de gjort för mig. Och att gå från fiolsträng till att kunna andas för de känns verkligen som de är de jag lärt mig så gör de världens skillnad. 

Jag lärde mig andas vid 40! Bättre sent än aldrig antar jag. 

Jag har faktiskt aldrig mått så bra som nu, vilket gav mig skuldkänslor i början för pappa va ju inte här. Jag hade så gärna velat att han skulle se mig nu och vem vet de kanske han gör. 

Å var tusan vill jag komma med den här storyn då...? Jo förutom att berätta lite om mig själv så utgår jag väldigt ofta från mig själv och vad jag vill ha när jag skapar nåt nytt. Därav den nya serien Norrsken, jag ville ha en mysig serie till mysiga stunder. En kopp te, lite rökelse, sätt dig ner å MEDITERA. Gör de bara. Vissa dagar är de skitsvårt. Har hört att många somnar lätt när de mediterar. De skulle aldrig hända mig, min hjärna har på tok för svårt för att var tyst, men jag jobbar på de. 

And the gryphon added "Come, let´s hear some of your adventures"

"I could tell you my adventures - beginning from this morning", said Alice.

"But it´s no use going back to yesterday, because I was a diffrent person then"

Alice in wonderland.