Drabbad av speldjävulen

Tror detta är fjärde året i rad som vi drar upp till Gröna lund på höstlovet. 

I år blev vi några färre då gotlänningarna inte kunde komma och mammas man saknades men vi hade det bra trevligt ändå. 

Väldigt mycket folk, kändes som mer än vanligt men ingen av oss är direkt några fantaster av de värsta karusellerna så de värsta köerna slipper man ju. 

Paraden tror jag däremot har blivit mindre än förut, har för mig den va superlång med massor av monster första året vi va här.

Mio vågade sig på ett spökhus i år och jag fick lova att nästa gång följer jag med. 

Jack är mer drabbad av speldjävulen så brukar förköpa lite biljetter till femkamp. Ungen är riktigt bra, han är en sån där att när han väl släpper all press å bara kör så klaffar allt. Ser ut som han inte vet vad han pysslar med överhuvudtaget men skenet bedrar. 

 

Den varma chokladen och de fina dekorationerna hade jag längtat efter, jag är nöjd med att bara gå runt å strosa. Vi har alltid kört förmiddagspasset men kanske bör vi testa kvällen nästa år. 

Hur som så har detta gått och blivit en fin tradition som jag hoppas vi fortsätter med.